Login Form

Hygge i Hälsingland. Foto: Agnetha Lundberg/Naturfotograferna/N.

Sverige håller fanan högt när det gäller miljöfrågor men landets skogspolitik medför förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och klimatet. EU måste agera för att stoppa det, menar sex organisationer från olika EU-länder.

Sverige hamnar konsekvent nära eller i toppen i rankningar över världens mest miljövänliga industriländer. Internationella energirådet (IEA) kallar landet för en ”global ledare i att bygga en ekonomi med låga kolutsläpp”.

Men när det gäller svenska skogar - som täcker nästan 70 % av landet - är det en helt annan historia.

Sverige är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade träprodukter. Landet framhåller ofta att skogsbruket är hållbart och bedrivs föredömligt. Men detta är en illusion i stor skala.

I själva verket har Sverige aldrig tidigare haft så få gamla och naturliga skogar som idag. Landet hyser fortfarande en betydande andel av de kvarvarande skogarna med höga naturvärden i nordvästra Europa men arealen minskar. Naturvårdsverket bedömer att ca 2,7 miljoner hektar produktiv skogsmark nedan fjällnära gränsen utgörs av kontinuitetsskog som aldrig tidigare kalavverkats och som saknar formellt skydd.

I Sverige avverkas naturskogar systematiskt och ersätts av likåldriga och artfattiga trädplantager för att få så kallade hållbara skogsprodukter och bioenergi. Klimatförändringarna används av den svenska skogsindustrin som ett svepskäl öka skogsavverkningarna och produktionsnivån.

Över 90 % av den produktiva skogsmarken i Sverige har redan påverkats av skogsbruk på ett eller annat sätt. Hela 14 av 15 skogliga naturtyper i EU:s habitatdirektiv har ogynnsam bevarandestatus i Sverige. Den pågående avverkningen av dessa biotoper strider mot habitatdirektivet som ska säkerställa bevarandet av naturliga livsmiljöer och vilda djur och växter. Mer än en tredjedel av alla avverkningar i Sverige 2010 levde inte ens upp till skogsvårdslagens grundläggande krav på generell miljöhänsyn. Denna förstörelse av livsmiljöer är en stor bidragande orsak till att drygt 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, det vill säga nära hotade eller hotade, i landet idag.

Sverige har införlivat EU:s fågel- och habitatdirektiv i artskyddsförordningen som förbjuder fåglar och andra arters fortplantningsområden eller viloplatser skadas. Det finns emellertid uppenbara brister i implementeringen eftersom fortplantningsområden och viloplatser ofta påverkas av skogsbruk och sanktioner oftast uteblir.

Enligt EU:s timmerförordning är det förbjudet att släppa ut virke och trävaror från olaglig avverkning på EU- marknaden. Lagligt virke definieras som virke som uppfyller lagarna i det land där det avverkas. När Sverige inte följer EU:s naturlagstiftning och de allmänna kraven i svensk miljölagstiftning, var går gränsen för illegalt avverkat virke?

Trots den kritiska situationen har Skogsstyrelsen beslutat sig för att sluta registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar senast sista december 2020. En nyckelbiotop är ett skogsområde som har en stor betydelse för skogens flora och fauna och där finns eller kan finnas rödlistade arter. Enligt skogsbrukscertifieringen FSC måste nyckelbiotoper undantas från skogsbruk.

Skogsstyrelsen har även nyligen släppt en rapport med ett flertal åtgärdsförslag för ett intensifierat skogsbruk. Ökad avverkning, dikesrensning och ökad andel trädplantager förordas istället för att förhindra förlusten av biologisk mångfald och minska utsläppen av växthusgaser.

När skogar avverkas frigörs stora mängder växthusgaser från marken, särskilt från torvmark. Generellt sett, lagrar trädplantager mindre kol än den före detta naturliga skogen. I Sverige är över hälften av de produktiva skogarna unga, yngre än 60 år gamla.

I år ska nationella och internationella miljömål ha nåtts. Minst 17-20 procent av alla landområden ska vara bevarade i ekologiskt representativa och väl förbundna system. Förlusten av alla naturliga livsmiljöer ska ha halverats, och om möjligt helt ha stoppats. Idag är endast ca 6 % av den produktiva skogsmarken i Sverige långsiktigt skyddad.

Världens biologiska mångfald i skogen står inför allvarliga hot, och Sverige är inget undantag. Sverige når inte sina miljömål. Potentialen att nå miljömålen minskar varje gång avverkning sker i skogar med höga naturvärden.

För att hindra den pågående utarmningen av skogslandskapet har nyligen 70 organisationer och 30 forskare skickat ett öppet brev till Sveriges riksdag, regering och myndigheter med krav om att skogsbruk stoppas i alla skogar med höga naturvärden. Där kräver de också att anslaget till skydd av skog höjs. De kräver även att statliga skogsbolaget Sveaskog ges ändrade ägardirektiv med sänkta avkastningskrav för att möjliggöra att miljömålet Levande skogar nås. Idag har Sveaskog ett relativt högt avkastningskrav vilket gör att deras verksamhet baseras mer på produktion än naturvård.

Vi uppmanar EU att omedelbart agera för att Sverige fullt ut tillämpar EU:s fågel- och habitatdirektiv för att landet ska kunna säkerställa bevarandet av naturliga livsmiljöer och av den vilda floran och faunan. EU måste också sätta press på Sverige att fortsätta att registrera nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar även efter 2020. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas. Därutöver behöver kalhyggesbruket fasas ut till förmån för ett kalhyggesfritt skogsbruk i skogar utan höga naturvärden.

Det är dags för EU att se till att ett av världens mest miljövänliga industriländer inte avverkar timmer illegalt – och då faktiskt också lever upp till sitt internationella rykte.

Julian Klein, talesperson, Skydda Skogen
Isadora Wronski, tf Sverigechef, Greenpeace Sverige
Kelsey Perlman, ansvarig för skog och klimat, Fern, EU
Almuth Ernsting, Biofuelwatch, Storbritannien/USA
Jana Ballenthien, skogsansvarig, ROBIN WOOD, Tyskland
Simone Lovera, generalsekreterare, Global Forest Coalition, Internationellt/Paraguay (huvudkontor)

Läs hela debattartikeln i Aktuell Hållbarhet här.